lördag 13 september 2008

Sune och Seikei, farväl mina tuppisar!

I dag fick jag, vi, barnen och alla de andra tupparna och hönorna, säga hej då till Sune och Seikei, sussextupparna.

Det var med blandade känslor. Vi hade ju bestämt att åtta tuppar ska bort, vi ska bara ha två kvar, Tuppe och Blomma. Fast nu har Tuppe haltat några dagar, hoppas bara det går över...

Sussextupparna, australorparna och plymouth rockarna, även gamle Rocky skulle bort. Vi insåg att det skulle bli svårt att hitta nya hem åt dem och anade att de skulle bli mat. Vår eller andras om inte vi klarade av att äta upp dem. Slakt skulle vi få hjälp med i vilket fall som.

Men jag testade i alla fall att annonsera ut dem. Först i hönsforumet, enda svaret var en som var villig att ta emot dem gratis, för att äta upp dem. Hmpf! Då kan vi ju göra det själva!

Sen annonserade jag i Skaraborgsbygden, en tidning vi prenumererar på, kommer en gång i veckan. Annonsen var inne i torsdags och vi hade inget hört så jag trodde det var kört. Jag vet ju att det är svårt att bli av med sina övertaliga tuppar vid den här tiden på året.

Men, telefonen ringde i dag på eftermiddagen. En familj i Vara som sökt efter sussextuppar länge, varit och tittat på flera som visat sig vara icke renrasiga och andra som visat sig vara dvärgsussex (visste inte ens att det fanns). De blev jätteförtjusta i mina gulltuppar, skam hade väl varit annars!

Så i dag på kvällen åkte de till sitt nya hem, ett gäng med sussexdamer och lohmanntjejer skulle hälsa dem välkomna vid framkomsten, eller rättare sagt i morgon då kanske när de vaknar. Vilken glad överraskning för dem!

Hoppas bara de trivs nu, mina små pycklisar som jag haft sen de fortfarande var lite fuktiga i dunet... Snyft!!!

Och - raskt över till något mycket roligare!!! Så här många olika färger och former får vi på våra ägg nu!!! Det stora bruna till vänster är från en av 'di gamle' lohmannhönorna. Det lilla vita är från en leghornshöna, en eller kanske två har börjat värpa, och det lilla beiga är från en blommehöna!!!! Lilla Viola har värpt så mycket som tre ägg hittills! Ett varannan dag! Duktiga små hönor!

Och så här små och bortkomna ser de små äggen uti en vanlig äggkartong! Om någon undrar över siffrorna som kanske anas på äggen, så är det min egen lilla kodning av dem, som inte har något att göra med stjärnäggs koder som ni ser i locket på den begagnade förpackningen...
Den översta siffran på varje ägg är ordningstalet på äggen, vi har hittills fått elva vita ägg, alltså är de numrerade 1 till 11 och den undre siffran är dagens datum. Många gånger råkade det sammanfalla, så att alltså ägg nr 5 kom den femte september...

Vi har sedan början numrerat de gamla hönornas ägg med dagens datum och kom på i efterhand att det kunde varit kul att numrerat dem och sett hur många det blir på ett år eller så.

Mer om hönorna i morgon kanske. Eller något helt annat!

4 kommentarer:

Gunilla sa...

Åh vilken tjusig tupp! Vad skönt att ni hittade ett hem åt de, så inte grytan var nästa anhalt.

Väntar med spänning på din lista!

Kanske kan vi ses snart. Funderar på hur långt det är emellan oss??

Anonym sa...

Fortsätt numreringen. Det kan bli kul statistik.

Anonym sa...

Du får väl städa i hönsgården så att inte hönsen blir halta.

Eva sa...

Vad menar anonym med det? Finns det något i text och/eller bild som får dig att tycka/tro att det finns saker i hönsgården som gör hönsen halta?

Bilderna är för övrigt från trädgården, hönsen går lösa så gott som förjämnan.