måndag 2 februari 2009

Disciplin!!!

Jag tror det stavas så i alla fall, men längre än så sträcker sig inte mina kunskaper i ämnet...

Klockan blev alldeles för mycket i dag igen. Jag hade bestämt mig, som så många gånger förr, att nu SKA jag blogga. Det är den förste i dag (när jag började skriva var det det iaf) och den förste måste man (jag) börja mitt nya liv. Varje månad. I alla fall den här månaden!

Jo, det är sent, men jag har kommit in i något slags 'sovamidddag' fas... Förmodligen är jag inte van vid att arbeta... Lat? Nej! Och då har jag ändå inte börjat på allvar än. Det gör jag i morgon. Jag har bara sysslat med förberedelser och planering än så länge. Men tid och kraft tar det. Helt klart!

För ordnings skull kanske jag ska säga att det är inte ett arbete i ordets rätta bemärkelse, jag är fortfarande sjukskriven, men det är en början på en väg ut ur den, mot en framtid, vi kan kalla det för ett projekt. Och jag känner så att det här är rätt. Håll gärna era tummar, be era böner, hoppas för och med mig!!!

Men jag behöver som sagt disciplin! Inte bara för att äta nyttigt, cykla mina fem kilometer om dagen, komma ut och gå varje dag, sluta äta godis, blogga varje dag, bädda och diska varje dag, utan nu också JOBBA fyra timmar varje dag... Det är svårt när man till viss del, inom vissa ramar, kan disponera arbetstiden som man vill. När man inte har någon disciplin så är det skitsvårt. Tur att jag fick de här veckorna på mig att inse det.... Nu jobbar jag mellan åtta och tolv. Basta!

Så därför måste jag gå och lägga mig nu. Inte mer nattsuddande! Även om jag tagit två timmars lur på kudde framför brasan tillsammans med katterna tidigare i kväll...

Återkommer!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Håller tummarna för dig att det går bra, minna själv hur det var i "starten" med att arbetsträna endast 2 tim per dag...sen plötsligt 4 tim...o på det gå över till LÖN för de timmarna o ta fullt ansvar...HJÄLP! Nu tragglar jag på med de där 4 tim o försöker lägga in mer ansvar o visa på mer resultat av det jag gör. ähhhhphuuu säger jag bara. Ibland går all koncentration åt till jobbet o det finns noll kvar för resten av dagen....varpå hemmet faller ....urk....motionen hoppas över....mera urk. Men skam den som ger sig!!! Sakta men säkert ska jag tillbaka....till vilken procent får vi se. Har nämligen insett att det kanske inte kan bli 100% längre =( . Tiden får avgöra hur "jag läks".
Kramar Livsgnistan

Anonym sa...

Klart jag håller tummarna för dig och är säker på att du fixar det, vad det nu än är (fortfarande jättenyfiken...)! Extra roligt för dig är ju att det känns rätt!

Det tar ju också ett tag att vända tillbaka dygnet till "vanliga" tider. Kämpar själv med detta och tycker det är lättare sagt än gjort minsann,fattar inte hur folk gör...

Kram! <3