I dag är det åtta månader kvar till jul, det har med andra ord också gått fyra månader sedan det var jul. Jag vet inte riktigt vilket som känns 'värst'...
Jag kanske borde börja planera julen nu så det inte blir så stressigt då... men kan jag det? Jag vet ju inte var jag bor, vad jag gör, vem jag är knappt... Om det blir flytt i höst så är det ju knappt någon ide att börja planera julen före flytten.
Och de är ju på mig om arbetsträning igen. Bronett tycker jag verkar så pigg och glad och icke-deprimerad, konstigt att jag känner mig så under isen allt som oftast då... Det är väl det att jag alltid putsar fasaden så när jag ska dit, det är märkligt, men jag kan inte låta bli att göra det. Jag kan inte gå runt och se så kass ut som jag mår.
Min ridlärare föreslog för ett par veckor sen att jag kanske kunde arbetsträna i stallet. Jag tyckte det lät som en toppenide. Vi har inte pratat med ägaren än, men jag får väl ta och göra det snart... Vi gick inte närmare in på vad jag skulle göra, men det skulle vara på förmiddagarna i så fall, antar att det är lite utfodring, mockning, släppa ut hästarna och sånt.
Det skulle nog kunna fungera tror jag, om de inte är för hårda med tider och sånt, för det som stressar mig mest, vad det än gäller är tider. Oavsett vad det gäller, läkarbesök, ridning, fika med syster, kvartsamtal, you name it. Även om jag bara ska iväg någon timme på eftermiddagen så förstör det liksom hela dagen för mig, det blir ingenting gjort, jag vimsar bara omkring och kan inte företa mig något, även om det är 'små' grejer...
Så i dag när jag har varit hos Bronett klockan ett och ska iväg till ridningen åtta och däremellan hunnit med utvecklingssamtal med Johannes kvart över tre har det inte blivit för mycket gjort...
Jag har hängt upp en tvätt och lagt en till i maskin och glömt av den. En av de mer dumma nackdelarna med att ha tillgång till egen tvättmaskin, till skillnad mot de som bor i lägenhet och måste boka tid, är att jag kan glömma en tvätt i maskin så länge att den börjar mögla...
Jag började vattna blommorna men det blev bara nysådden som fick sig en skvätt. Det är de som är känsligast för torka så det var i och för sig rätt ordning, men de andra skulle nog också behöva lite vatten.
Sen fick jag ett sånt där dumhetsryck och fick för mig att jag skulle baka. Mitt i alltihop glömde jag att det var tisdag och att jag skulle rida och allt, och bad Mikael köpa jäst och mjöl så jag kunde baka frallor.
Jag skulle skriva om viktiga saker nu egentligen, som flytt med tillhörande ångest, uppbrottskänslor, mäkarbesök och sånt men jag har inte riktigt ork till det. Kanske i morgon.
Fast jag har mycket annat att göra då också...
- Jag ska göra frukter och bär av sockermassa, kanske jag köper lite marsipan och choklad också att blanda med så det inte blir så ettersött. Johannes har beställt en tårta till sin födelsedagsfest nr 1 som vi har på söndag och det ska vara en frukttårta, jag tänker mig vit sockermassa och massor av frukt på den. Det blir banan och hallon inuti som vanligt.
- Jag ska rensa rabatterna, jag har börjat med det också en gång när jag var ute och skulle hänga tvätt...
- Jag ska träningscykla i alla fall två vändor, helst onsdag och torsdag så jag kan vila fredag och lördag sen. Jag måste ta ut min nya fina röda cykel och se om det känns bra, annars får jag ta min gamla, jag vill inte cykla fem och en halv mil på en cykel som 'ger skavsår'...
- Det gamla vanliga... strykhögen som växer som en bakterieodling...
- Skriva bloggar, läsa bloggar och sånt.
- Skriva på min bok borde jag göra... Jag får ta itu med det nästa vecka tror jag.
Det är första maj nästa vecka. Jag kanske skulle kika lite försiktigt på mina nyårslöften och se om jag har brutit precis alla eller om det kanske finns något litet jag har hållt... Och göra en nystart...
6 kommentarer:
Det är aldrig försent att göra en nystart. Kanske med lite färre projekt. Jag hinner inte springa alla mil som jag tänkt mig hinna med innan Göteborgsvarvet. Men till nästa år skall jag vara i mitt livs form. Då skall jag även springa Stockholm marathon. Så det så!
Vi tycks sitta i samma båt o ro du o jag, men krångliga som vi tycks vara så ror vi väl åt varsitt håll. SKRATT! Jag brukar också försöka le mitt största leende och säga det mest positiva hos doktorer o annat....suck. TUR att de genomskådar mig för det mesta. Nu sist gick det ju inte alls bra..då rasade hela jag ner i dyn. Men men...inget ont som inte har nåt gott med sig.
Det där med att ha en tid att passa...huffa...likadant här - irrar omkring o gör inget o allt tills "tiden infinner sig". Men NU efter två år hos sjukgymnasten på tisdagar så känns den tiden "helig". Det tog dock två år!!! att komma till den känslan. Längtar oftast dit och känner bara plustankar kring det. Värre är det med annat.
Arbetsträna i stallet lät väl förresten inte så illa alls? Sämre kan man råka ut för tror jag...
Men ta inte upp julen redan nu! Vi ska väl tänka på sommaren först i alla fall? :-)
Nej...en sak i taget...inte julen nu, helst, när vi har klarat oss undan den nyss med livet i behåll. Säga vad man vill, men julen är ju ändå en stresshögtid. Särskilt för barnfamiljer säkert, även omdet också är extra roligt just för barnfamiljer. Själv ser jag fram emot första maj.
Och tider...huvva ! Håller med !
räknas att äta äppelpaj med massor av vaniljsås tre dagar i rad som kalorisnålt?? För i så fall har jag hållt mitt nyårslöfte kalas bra!!!
Du är underbar!!
Inget särskilt, bara STOOOR KRAAAM!
Skicka en kommentar