Hyresgäster

Vi bestämde oss för någon gång i våras att vi skulle ta emot några hyresgäster i sommar. Inte för att det direkt skulle vara lönsamt, men vi tyckte att det kanske skulle vara lite roligt. Speciellt Johannes var det som tyckte det kunde vara kul.

Så vi gjorde i ordning en liten bostad åt våra tänkta gäster och målade och fejade och ordnade. Det tog en himla massa mer tid än vi hade trott att det skulle göra och vi var väldigt osäkra på vilken standard de skulle tänkas vilja ha, så vi tog nog i lite för mycket. Inser jag så här efteråt.

Vi hade i och för sig mycket av byggmaterialet, och bygget av vårt stora hus, som jag inte berättat så mycket om kanske, det stod still just nu i väntan på takläggning.

Vi bygger alltså en rätt stor byggnad. Den ska rymma två bilar, en traktor och i andra delen ska det bli plats till två hästar är det tänkt, och på övervåningen ska jag ha kontor, barnen ska också få ha sina datorer där, och så ska vi ha plats för förråd och över stallet ska det bli höskulle. Ett stort bygge som sagt, som på sitt sätt går jättefort framåt men ändå står still och är segt som snor ibland.

Speciellt just nu när taket ska läggas. Min svåger var med och la ena halvan sen skadade han sig i axeln i midsomras. Han cyklade (utan vidare spekulationer över varför han som aldrig annars cyklar cyklade) och han cyklade omkull (som sagt, inga spekulationer...). Den andre svågern som var med som hantlangare spelade fotboll och bröt foten... Sport är dumt. Jag vidhåller!

För att gå tillbaka till våra sommargäster då. De skulle kommit måndagen vecka 26, precis efter midsommar men vi var inte klara så de fick vackert vänta till på lördagen, sista juni, innan de kunde flytta in. Men det gick ingen nöd på dem, de bodde hos min syster så länge och spanade in en tjusig karl som även bodde där. Fem små vimsiga tanter är det, det glömde jag kanske säga. Nadja, Agda, Saga, Vera och Ewelina (Ewe). Eller ja, tanter var väl styggt sagt, så gamla är de inte.

De har bott hos oss i lite drygt en vecka nu och de verkar trivas bra. Men de vore väl skam annars, nybyggt och fint och helpension som de har, de behöver inte ens städa efter sig. De betalar hyran en gång om dagen, vi sa att det inte behövdes varje dag, men de envisas. De vill väl göra rätt för sig. Dessutom låter det som om de blir kvar här för gott...

Men jag undrar om de inte saknar den stilige mannen de träffade hos min syster så vi ska ta och köpa en karl till dem, vi fick tips om en som var till salu av han som var här i går, han vars farfar bott här.

För alla som inte ännu gissat så är det hönor vi hyser... Fem rödbruna söta hönor. Och de värper duktigt, ett ägg om dagen per höna, vilket snabbt räknat blir 35 ägg i veckan... Och vi tycker nästan det känns hemskt att äta upp de små söta äggen. Men det är nog bäst att vi gör det snart. Vi har hela kylskåpet fullt...

Nu har jag äntligen tömt kameran också så jag kan visa hur de ser ut (det är därför jag dröjt med att berätta, för jag ville visa bilderna samtidigt).

Jag testar hönsluckan...

Här jagar Richard hönor hos min syster (det är hennes irländske importmake som syns i bild).

Och här har vi stoppat dem i en hönslåda, en transportbur för hönor. Barnen tyckte inte de skulle behöva vara själva så de skippade fikat... tänka sig...

Hönorna kommer till sitt nya hem!

Redan första dagen kunde Johannes krama en av hönorna (jag tror det är Ewe), de satt inne i hönsgården hela dagen och pratade med dem...

Och här är i alla fall fyra av hönorna i bild samtidigt, en bedrift...

De är väldigt lekfulla och nyfikna av sig. Om vi gör något i närheten går de alltid intill stängslet och kikar. När de varit här ett tag till ska de få gå löst på gården på dagarna är det tänkt. Det blir säkert livat... När Mikael satte nät i taket i hönsgården för att skydda dem mot rovfåglar roade de sig med att springa genom rullarna med nät som låg i hönsgården medan vi satte upp taket...

Här leker de med ett par kvistar med goda (troligen) löv som jag slängde in till dem.

Det första ägget... johannes ser förvånad ut... men nog visste han väl att hönor lägger ägg. Eller?

Så här ser tuppen ut som vi ska få köpa, det är inte just den, vi har inte varit där än, ska dit nästa vecka, den här bilden googlade jag fram. Men något liknande. Och i höst när vi flyttar hit ska vi köpa fem hönor till, då ska vi försöka få tag på några andra sorter. Det finns flera här i trakten som håller på med hönor som har många olika spännande raser.

När vi bestämde oss för att skaffa höns visste vi inte mycket alls. Min vana trogen lånade jag alla böcker om höns som biblioteket hade. Nu vet jag mer. Våra höns var redan beställda via min syster då. Annars hade jag nog redan från början satsat på lite mer variation. Men vi tycker jättemycket om våra bruna hönor. Även om jag har svårt att se vilken som är vilken. Barnen kan det.

Frågan är vad min kompis Saga säger när hon hälsar på... Barnens motivation när de namngav hönan Saga var nämligen att det var hon som hade störst ända...