måndag 24 september 2007

Blogg-posten, andra numret

En liten snabbtitt i Blogg-posten får det bli, medan jag laddar för den stora följetongen i flera (vet inte hur många än) delar som jag ska tvinga på er: "A Tale Of Two Houses" - dramatik, kärlek, sorg och humor i en salig röra...

Hönorna
I dag blev det fem ägg, men ett av dem hade så tunt skal, det blir så någon enstaka gång, att det gick sönder när Mikael lyfte det ur redet. Hönorna fick komma ut i trädgården när vi kom hem från kyrkan. De stod på kö vid nätdörren och skakade i gallret och sa med arga små röster: vi vill ut, vi vill ut! Sen när de fick komma ut var de genast sina goda och glada sig själv igen.

De har blivit så bortskämda så inget duger åt dem längre. Äpple äter de inte ens om jag skalar och skär i fina små bitar... Men vetet som vi köpte det tyckte de om! På fotot i förra inlägget sitter jag inte och ruvar på något som Fru Bloggare föreslog. Jag plockar vinbär och bjuder hönorna på, de tyckte det var sådär, men sniglarna var goda!

I dag lekte de datten... Jag satt och tittade på dem en lång stund och kunde inte få det till något annat. Roligt såg det ut i alla fall. Jag tror inte gräset innehåller så mycket näring längre så här fram på höstkanten, så de leker och rejsar i trädgården i stället för att äta. Jag som tidigare i min enfald trodde att hönor bara åt, sov, sket och la ägg...

Mitt på dagen brukar de ta en siesta, i somras låg de nergrävda i varsin jordhög då, ja det är faktisk sant, en sandig, jordig grop grävde de små mindre gropar i och kastade upp jord över sig och låg och vred sig som om de låg på stranden. Jag trodde de var sjuka men det är tydligen högst normalt hönsbeteende... Nu är det tydligen lite för kallt i jorden så sin siesta tar de numera uppskuttade på nedersta tvärslån i staketet, det ser så skojigt ut, jag fotade dem men fotot ligger så klart kvar i kameran än...

Odd Fellow
Ja, jag är inte medlem alltså, inte någon jag känner närmare heller när jag tänker efter. Men när vi var i Tidaholm senast åkte vi förbi deras lokal och jag funderade på det en stund i brist på bättre... Vad står det för? Vad betyder det egentligen? Rakt översatt blir det ju något i stil med 'Udda typer'. Varför vill man kalla sin orden för något sådant?

Jag är väldigt dåligt insatt i det där med sådana där ordensförbund men jag har alltid tyckt att de är lite skumma (till och med Rotary fast där har jag ju en hel del släkt och bekanta, men så länge jag inte är med är de skumma, därmed basta). I alla fall Frimurarorden är väl lite mer än lovligt underliga eller? I Jönköping har de ett rum fullt med döskallar i sina lokaler har jag hört. Och jag är nästan säker på att det är sant. Jag läste det i tidningen. Hum hum...

En arbetskamrat till mig, när jag jobbade på Falköpings tidning var med i Götiska förbundet, han var väldigt skum vill jag minnas...

Fast på Odd fellows hemsida står det att deras motto är: "Att besöka de sjuka, hjälpa de nödställda, begrava de döda och uppfostra de föräldralösa." Och det låter ju bra...

Mat och sånt...
Jag gjorde mat i dag som blev riktig god. Det hör faktiskt till vanligheterna numera att min mat blir god! Jag gjorde citronfile och potatis, morötter och sockerärtor. Det enda jag inte plockade i vårt land var filén och citronerna.

Vi satte fem potatisar i våras, lite för sent, sen har vi glömt av dem... nu tog vi upp dem, det var drygt trettio i olika storlekar från knytnäve (min) och neråt och de var jättegoda, jag minns tyvärr inte sorten.

Alla mumsade och åt och tyckte det var jättegott och när vi var klara sa Richard: Det var gott, var det lax eller kyckling...? Ridå... Vad säger det om min matlagning då? Eller om hans smaksinne?

Fast senare på kvällen blev Mikael illamående och jag har haft ont i magen flera timmar nu, det är därför jag inte kommit i säng än, sängen är liksom i andra änden av huset, fel ände om man ser till bekvämlighetsinrättningar och sånt...

Jag vet inte om jag gjorde något fel med maten... Jag marinerade köttet lite i lite olivolja och pressad och riven citron och kryddor, sen pytsade jag ner det i en stekpanna direkt och lät vätskan koka in allteftersom, jag kanske skulle slängt marinaden? Det hade säkert runnit ur en del köttsaft ur köttet, det kanske inte var nyttigt? Det är det enda jag kommer på. Om inte någon fågel bajsat fågelinfluensa på våra sockerärtor, that is...

Vädret
har varit skapligt! Hoppas det är det i morgon också...

I morgon tror jag att jag ska skriva första delen i den långa följetongen "A Tale Of Two Houses" fast det känns som ett projekt som är så stort så det inte blir något av det alls och i så fall nöjer jag mig med att skriva om mäklare och sånt och lite annat som inträffat...

5 kommentarer:

Anonym sa...

God morgon.

Tror nog inte du ska lägga skulden på din matlagning, magsjukor och kräksjukor härjar fritt just nu...vad skillnaden är vet i tusan...lika äckligt att kräkas 3 dagr som 14...

Hoppas att det bara var nått som sprang förbi i alla fall.

Ha en skön vecka//Anita

Anonym sa...

Jaha livet rullar på ser man... Hönor ÄR roliga - jag såg ju värst showerna i somras när våra grannar hade höns. De låg också o "lekte döda" i sandgropar där under palmen... Tänkte ofta på Gubben Pettson och Katten Findus och deras hönor och de far förbi i tanken varje gång du skriver om dina höns. =)
Men du...jag är ju lite trög som alla vet vid detta laget..men "citronfilé"...vad hade du för kött? Kan tänka mig både lax o kyckling i ditt recept och gott låter det! Lite skeptisk var jag när jag läste citronfile´först visserligen - tänkte nu är det en vegetarisk rätt med citroner som huvudingrediens. Lät skumt ...men allt går säkert. Förstår ju att det var kött men vad??? nyfiken...

Anonym sa...

He...ja, då får man väl vänta lite till då. Men Bloggposten är ju också bra !

Anonym sa...

God morgon.
Jodå jag saknar ridningen mellan varven, men jag har ju fördelen att jag kan rida när jag känner för det, farfar har ju hästar så det blir en tur då och då.
Men tiden räcker inte till riktigt.
nacken klarar ridningen bra, det är en bra träning för de som har Whippar. Var ute en sväng för två veckor sedan och red...i spöregn.
Hoppningen blir det ju inte så mycket med längre men ibland så får jag ju erbjudandet att rida någon galen ponny som behöver fostras...fördelen med att vara lite och lätt...ska rida en av ridskolans ponnysar nästa helg...han är ny och har visat att han gärna vill kasta av sina små ryttare under lektionerna...vi får väl se om han sköter sig..fniss...inte lika lätt att bli av med en sur gammal kärring se. det krävs en del innan jag far av...men ibland så behövs det bara lite motstånd för att de ska sluta med dummheter.

Linus är jättesjuk idag...suck, han har ont i hela kroppen och halsen, feber och huvudvärk...kraken. Vi ska snart fara iväg och hyra lite filmer..väntar bara på att alvedonet ska verka så han orkar.

Ha en bra dag//Anita

Anonym sa...

Jag undrade också över det där med citronfilén... :-)

Hyfsat mycket erfarenhet av djur har jag visserligen, men just höns kan jag inte mycket om... men då får jag lära mig lite mer här då. :-)