fredag 14 september 2007

Fel färg och skönsång

Jag tänkte skrivit lite mer men är lite trött, ont i huvudet, ensam hemma igen, jag är trött på det också. Trött trött trött.

Jag som trodde att vi hade målat klart... Jag gick nu i kväll och tog bort tidningar som vi lagt ut för att skydda golven, plockade bort färgburkar, maskeringstejp och grejade. Jag tittade på hur resultatet hade blivit, speciellt i de fönster som jag inte målade...

Då märkte jag att köksfönstret och altandörren var mycket strävare i färgen än de andra. Jag trodde först att jag inbillade mig men jag tittade ett par gånger till. Jo, den var mycket mattare. Den smärtsamma sanningen... Mikael har målat med grundfärg istället för lackfärg sista gången...

Då blev jag så trött igen... Dels måste vi ju måla om det, man kan ju inte ha grundfärgen som toppfärg, det hörs ju... Den är matt, för att färgen ska ha något att fästa i, det kommer ju allt annat också att kunna göra om man inte målar över den. Speciellt i ett kök är det ju jättedumt, den kommer ju bli ofräsch med en gång.

Dels måste jag berätta det för Mikael i morgon... Och en av hans sämre sidor är hans totala oförmåga att ta kritik. För hur jag än lägger fram det så har han ju gjort fel och det går ju inte komma från, hur jag än lindar in det. Jag påpekade redan igår att det såg 'randigt' ut i färgen men då fräste han bara, men nu förstår jag varför, för den färgen är inte samma ytfinish på.

Sen skulle vi ju prata med husspekulanten i dag hade vi kommit överens om. Han ringde så klart inte så Mikael ringde upp honom. Då svarade han inte. Fyra gånger ringde vi under dagen och han svarade inte någon gång alls. Är det inte så man kan bli knäpp.

Nu ligger ju frun på sjukhus, jag vet inte varför, det kan ju vara så att de är där, men går det inet ringa och säga att tyvärr, vi vill inte ha huset, eller nej, vi kan inte ta ställning till det nu när hon är sjuk, eller något annat. Jag förstår att det måste vara en jobbig situation för dem, men jag tycker de kunde ha lite förståelse för oss också.

Nu har det gått tre och en halv vecka sen de tittade första gången. Mikael ringer en gång i morgon förmiddag och svarar han inte då så får de andra komma och titta. De får en vecka på sig, kan de inte hosta fram ett svar går vi till mäklaren med det.

Irriterande är det i alla fall. Skitjobbigt. Att sälja ett hus är något av det mest jobbiga jag varit med om. Det är en så stor affär samtidigt som det är så känslomässigt på något sätt. Separationsångest, massa annan ångest också för den delen. Tänk om vi vetat det den där dagen i mars när vi tittade på huset på landet första gången. Fast då visste vi ju inte att vi skulle flytta dit fyra eller om det är fem, år senare... Knappast...

Jag satte mig vid datorn istället för att städa. För ska jag måla i morgon är det ju ingen ide att börja plocka i ordning tänkte jag. Det blir ju två rum som jag måste släpa runt tidningar, färg, penslar och grejer i.

Jag hällde upp en guinness att trösta mig med medan jag satt och surfade runt på folks bloggar, rensade mina mail, de gick tillbaka till mars så det var verkligen dags... Nu har jag en hel hög med saker att ta itu med som 'dök upp'.

Undra förresten vad det är för straff på att inte skicka vidare såna där 'skicka den här inom 24 timmar till hundra kompisar annars kommer världen gå under och gör du det kommer du bli rik och lycklig och få många vänner' den typen av mail, jag får såna jämt men orkar aldrig med dem...

Jo, jag lyssnade på musik samtidigt som jag satt där och läste och slängde och slötittade och skrev lite om vartannat, och drack guinness. Jag har en himla massa musik på hårddisken och körde random play så det blev lite mixat...

Helt plötsligt hörde jag en underbart vacker röst som sjöng med musiken från datorn. Döm om min förvåning när jag märkte att det var jag! Jag som inte kan sjunga! Men faktum kvarstod, jag sjöng jättevackert.

Det måste ha haft med guinnessen att göra. Jag kan tänka mig att några drar på munnen och nickar och tänker att jo, det har det säkert... men frågan är om det verkligen lät så bra. Men det gjorde det och jag var alls inte full. Jag sjöng bara så bra!

Jag har fått brev från kyrkokören som försökte headhunta mig förra sommaren. De hade fått nys om vår flytt till landet (det är den kyrkan) så nu försökte de locka med mig. Jag kanske skulle gå dit, och dricka en guinness före varje övning och framträdande. Frågan är bara hur populärt det skulle bli...

6 kommentarer:

Anonym sa...

Guinness är lite väl mättsam tycker jag. Kan du inte ha din sång som bakgrundsmusik så vi andra också kan njuta av den. Eller är det du som sjunger så fint.

Om jag hade målat fel så hade jag nog sagt: Det var inte jag och förresten så var det inte meningen.
Eller
Jag hade lite otur när jag tänkte.

;)
Rolf

Anonym sa...

God morgon.
Vilken osis att det vart fel med färgen nu när ni ätligen var klara.
Öl och sång brukar vara bra...i alla fall för egot...det har jag märkt själv se...alla som har en kareoke maskin har också upptäckt detta.
Här har det varit så tyst och sönt i natt...få se hur länge det varar.
Mina grannar är inte alls otrevliga så när man möter dom, snarare väldigt vänliga. Men som sagt de har uräkter för allt och de vill väl mest att jag ska ha försåelse för dom. Tid nog ska det lösa sig...
Kännslor som dyker upp är verkligen som en garderob, nu vet jag ju att de är långt ifrån färdiga efter allt som hänt och det är väl där problemet ligger. Det är svårt att först att mamma också behöver få reagera och gå igenom saker, framför allt nu när problemen faktiskt är borta!?! Att det först nu som jag har tid att reagera.
Samtidigt är det ju så kul att det går bra för den stora, han gör ett kanon jobb och man kan bara vara stolt över honom...
Men du vet hur det är, lättare att vara kvar i det man känner igen även om det inte är där man vill vara.

Näpp, nu är det påtår som gäller.

Kram//Anita

Anonym sa...

Jag tror nog att det är bra med lite alkohol när man sjunger. Rösten låter mindre spänd och man får en lite coolare, släpigare framtoning, kanske. Fast det beror på vad man sjunger. Är det ballader eller jazz tror jag inte det är fel alls.(Kanske därför många jazzsångerskor har blivit alkoholberoende ?)
Men i körsång kan det ju vara känsligare. Speciellt i en kyrkokör, kanske, om du sitter och ångar alkohol kan ju folk börja tro att du har problem. Dessutom, tyvärr, får man lite sämre gehör och kanske därmed sjunger lite mer falskt än man skulle göra spik nykter. Och det är ju lite viktigare i en kör att det stämmer, än när man sjunger själv. Då är ju uttrycket viktigare än rätt tonhöjd. Det får bli en liten avvägning där hur mycket man vill ha ett avspänt sångsätt, mot hur rent man vill sjunga.
Men, tja...första gången kan du ju låta bli ölen så att de vet att du är pålitlig och sen kan du ju testa dig fram. Lycka till !
;-)

Åsa Häll sa...

Inte är du dum Eva men man har inte så kul ensam på Facebook, med vänner däremot kan man ha mycket skoj. Nu har jag hittat dig där och om du bara godkänner mig så har du en till vän på vänlistan.

Jobbigt med färgen som blev fel, sånt kan ju verkligen göra en galen! Jag vet inte om jag berättat det men jag får mitt nya hus 24/9, snart alltså. Mycket målning blir det för mig också då, hur jag nu ska ha tid och ork till det :S Men det löser sig alltid!

Kram

Anonym sa...

Hehe, ja du e kul du. Guiness före kyrkobesöket - du kanske ska lämna förslag om modernisering av nattvardsvinet till öl...eller näe såklart inte. ;) En annan galen grej som du skulle hoppa på är väl IDOL!!! =) såg att det var två medelålders män som kom med nu i veckan. De har visst nåt nytt tänkande i juryn säger de....
Måla måla måla....ja så det kan gå. Lägg lite plastfolie över de matta listerna så blänker de ju....eller näe...ingen bra idé - lite ohållbar i längden.

Anonym sa...

DU!! Musiken du har nu....är inte det någon filmmusik?? Det känns som jag borde veta vad det är men jag hittar den inte bland min hjärncell den enda. =(