Nu orkar jag inte längre

Jag orkar inte vara duktig längre. Försöka menar jag, för jag är det ju aldrig. Jag orkar inte försöka visa upp någon fin fasad hela tiden. Det finns ju förresten ingenting att visa upp. Jag orkar inte försöka någonting längre. Jag orkar inte längre. Kämpa. Kämpa emot. Orka. Stå ut. Jag ger upp nu.

Alla vet ju ändå att jag är en jävla misslyckad sopa som ingenting duger till och som bara förstör allt jag tar i.

Ingenting blir som jag tänkt mig. Vi kommer aldrig få huset sålt. Vi kommer aldrig hinna med allt vi måste göra innan vintern. Jag kommer aldrig orka jobba med någonting över huvud taget mer i hela mitt liv. Jag ser bara mer och mer anskrämlig ut för var dag som går och kan snart inte visa mig utomhus längre.

Huset kommer inte ens att gå att sälja även om någon vill ha det, för nu har det stått med öppna, målade men ej torra fönster, för färgen torkar ju inte när det ösregnar hela tiden. Fönstren är både plaskblöta och med blöt färg, regn har regnat in i huset och förstört det. Det är iskallt överallt eftersom värmen gått rakt ut. Ingen som vill köpa ett hus med halvmålade vattenskadade fönster och dyngsura golv och innerväggar.

Jag ville bara vara duktig och måla fönstren innan vi sålde huset och lyckades förstöra det på kuppen. En miljon eller så på soptippen.

Nu ska jag ta en hammare och driva den i varenda jävla glasruta i hela huset, sen ska jag dränka mig. Jag går ut och lägger mig på gräsmattan, för det det är ju onödigt jobb att gå ända ner till sjön när man redan har vattnet uppe på land.

Jag behöver troligen inte ens gå ur huset.

Good bye...